Nu såhär 2 dagar efter operationen så känns det bra, jag har fortfarande ont och det kommer jag nog ha några dagar till. Det får man liksom räkna med. Jag har svårt att lita på läkare och tycker ofta att det händer saker som inte borde få hända. Jag jämnför sjukhuset med spökhuset på gröna lund, jag går därifrån räddare än när jag gick in. Det är ett skrämmande ställe det där, det som borde vara den tryggaste platsen man kan vara på. Även om det som sagt känns bra nu så gjorde det inte det direkt efter op. Men det orkar jag inte skriva om. ni Nu ska jag ta det lite lugnt och vila upp mig, sen ska jag ta tag i träningen igen. Ska bli skönt att komma tillbaka till goda vanor och få god energi igen :-)
Kommentarer :
Skönt det går framåt. du fixar detta.
skrivenangående sjukhuset, fokusera på det positiva. Tänk alla fall som är lyckade. dock upplevs det mer som det är mer misslyckade då det är de man läser om och hör. Men tänk alla som besöker och är där, de som det går bra för. Så tror jag du ska försöka börja tänka så kanske den känslan försvinner, förhoppningsvis.
De på operation är väl rutinerad, och minsta osäkerhet så får inte arbetet utföras (skulle jag tro). Kroppen vi lever i är inte som en bok, det går att läsa sig till, alla ser olika ut. Lika så rehab-tiden efteråt är olika för alla. Jag själv var uppe och gick på kvällen den dagen E kom, onsdag. Åt värktabletter dagen efter, torsdag, och slutade sedan, dvs fredag, dock fick jag in tabletterna men tog dem inte. Kliva upp ur sängen var det värsta, men det gick, snabbaryck ;) det tog väl ca 7 dagar innan det var borta. Så jag menar alla känner olika.
Jag är mer än nöjd. Men alltid fått bra vård, men oftast har det varit med E. Sen finns det vissa som inte passar då de inte passar att arbeta med människor, eller barn (som någon vi råkat ut för). Men det finns det i alla yrken, en del som inte passar in.